ORD på högskoleprovet - guide till ordförståelse

ORD är delprovet på högskoleprovet som testar din förståelse av svenska ord, begrepp och uttryck. Du får ett ord och ska välja det svarsalternativ som bäst motsvarar betydelsen.

För många är ORD en svår del eftersom orden ofta är ovanliga, abstrakta eller hämtade från mer formella sammanhang. Samtidigt är ORD en del där du kan plocka många poäng om du bygger upp ditt ordförråd och tränar på rätt sätt.

I den här guiden går vi igenom hur ORD fungerar, vilka typer av ord som brukar förekomma och hur du kan träna för att bli bättre på ordförståelse inför högskoleprovet.

Vad är ORD på högskoleprovet?

ORD är delprovet som testar din ordförståelse. Varje uppgift består av ett ord eller uttryck och fem svarsalternativ.

Din uppgift är att välja det alternativ som bäst motsvarar ordets betydelse.

En ORD-uppgift kan till exempel se ut så här:

kurage

• Respekt
• Ärlighet
• Disciplin
• Tapperhet
• Stolthet

Här är rätt svar tapperhet, eftersom kurage betyder mod eller tapperhet.

Det som gör ORD klurigt är att flera svarsalternativ ibland kan kännas rimliga. Därför behöver du inte bara kunna ordet ungefärligt, utan också förstå nyansen i betydelsen.

Vill du förstå hela den verbala delen kan du läsa vår guide till verbala delen på högskoleprovet.

Hur är ORD uppbyggt?

ORD ingår i de verbala provpassen. Varje verbalt provpass innehåller 40 frågor, varav 10 är ORD-uppgifter.

Eftersom två verbala provpass räknas in i resultatet innebär det att du totalt får 20 ORD-uppgifter som påverkar ditt högskoleprovsresultat.

Ett verbalt provpass är vanligtvis uppbyggt så här:

ORD brukar gå snabbare än LÄS och ELF, men det betyder inte att delen är enkel. Du behöver kunna fatta snabba beslut och inte fastna för länge på ett ord du inte kan.

Vad testar ORD?

ORD testar hur väl du förstår svenska ord och uttryck. Det handlar inte bara om vardagliga ord, utan ofta om ord som förekommer i mer formella texter.

Orden kan till exempel vara hämtade från:

• Nyhetsartiklar
• Debatttexter
• Facklitteratur
• Forskning
• Myndighetstexter
• Litteratur
• Akademiska texter
• Äldre eller mer ovanligt språk

Det kan vara ord som du sällan använder själv, men som du kan möta när du läser längre och mer avancerade texter.

Därför hänger ORD nära ihop med läsvana. Ju mer du läser, desto fler ord lär du dig i naturliga sammanhang.

Vilka typer av ord förekommer på ORD?

ORD kan testa flera olika typer av ord och uttryck.

Vanliga kategorier är:

• Synonymer
• Motsatsord
• Abstrakta begrepp
• Formella ord
• Äldre ord
• Uttryck och fraser
• Ord med latinskt eller grekiskt ursprung
• Ord från vetenskap, kultur, politik eller samhällsliv

Exempel på ordtyper som kan vara svåra:

• Ord som låter bekanta men betyder något annat än man tror
• Ord som har flera närliggande betydelser
• Ord där svarsalternativen är väldigt lika
• Ord som nästan aldrig används i vardagligt tal

Det räcker alltså inte alltid att tänka “jag känner igen ordet”. Du behöver kunna välja det alternativ som bäst matchar betydelsen.

Så löser du en ORD-uppgift

När du gör ORD behöver du vara snabb, men inte slarvig.

En bra metod är:

1. Läs ordet noggrant.
2. Fundera på om du känner igen ordet från något sammanhang.
3. Försök formulera betydelsen med egna ord.
4. Läs svarsalternativen.
5. Uteslut alternativ som tydligt inte passar.
6. Jämför de alternativ som är kvar.
7. Välj det som bäst motsvarar betydelsen.

Det viktigaste är att inte välja första alternativet som känns bekant. Ofta finns det svarsalternativ som är skapade för att låta rimliga men som har fel nyans.

Strategi 1: Sätt ordet i ett sammanhang

Om du känner igen ordet men inte minns den exakta betydelsen kan du försöka tänka på var du har hört eller läst det tidigare.

Fråga dig själv:

• Har jag sett ordet i en nyhetsartikel?
• Förekommer det i juridik, politik, forskning eller kultur?
• Låter ordet positivt, negativt eller neutralt?
• Brukar ordet beskriva en person, en handling, en känsla eller ett tillstånd?

Exempel:

Om du ser ordet kontroversiell kanske du minns formuleringar som:

Då kan du förstå att ordet handlar om något som väcker delade meningar eller debatt.

Strategi 2: Lär dig hur ord är uppbyggda

Många ord blir lättare att förstå om du kan känna igen delar av ordet.

Det kan handla om början av ordet, slutet av ordet eller mindre delar som återkommer i många ord.

Exempel:

• Anti- betyder ofta mot
• Bio- handlar ofta om liv
• Geo- handlar ofta om jord
• -logi betyder ofta lära
• -fobi betyder ofta rädsla

Om du vet att bio har med liv att göra och logi betyder lära, blir det lättare att förstå att biologi betyder läran om livet.

Du behöver inte kunna avancerad språkhistoria. Men om du lär dig hur ord ofta är uppbyggda får du fler ledtrådar när du möter ord du inte kan.

Strategi 3: Använd andra språk som hjälp

Många svenska ord är släkt med ord i andra språk, särskilt engelska, latin, grekiska, franska och tyska.

Om du inte kan ett svenskt ord kan det ibland hjälpa att tänka på om det liknar ett ord du känner igen från engelskan.

Exempel:

• Aktiv liknar active
• Passiv liknar passive
• Rationell liknar rational
• Konsekvens liknar consequence
• Struktur liknar structure

Det fungerar inte alltid, men det kan ge en ledtråd som hjälper dig att utesluta fel svarsalternativ.

Strategi 4: Uteslut fel alternativ

Om du inte vet exakt vad ordet betyder kan du ofta ändå förbättra dina chanser genom att utesluta fel alternativ.

Titta på svarsalternativen och fråga:

• Är något alternativ uppenbart för positivt eller negativt?
• Är något alternativ en annan ordklass?
• Är något alternativ för vardagligt eller för konkret?
• Är något alternativ nästan motsatsen till ordet?
• Finns det två alternativ som liknar varandra, men där ett är mer exakt?

Ju fler alternativ du kan utesluta, desto större chans har du att välja rätt.

Eftersom fel svar inte ger minuspoäng ska du alltid svara, även om du är osäker.

Strategi 5: Träna på nyanser

ORD handlar ofta om nyanser. Två ord kan vara lika, men ändå inte betyda exakt samma sak.

Exempel:

• Arg och indignerad ligger nära varandra, men indignerad betyder mer att vara upprörd över något man tycker är fel eller orättvist.
• Ledsen och melankolisk ligger nära varandra, men melankolisk är ofta mer stillsamt vemodig.
• Modig och dumdristig handlar båda om att våga, men dumdristig betyder att man tar risker på ett oförsiktigt sätt.

När du tränar på ord är det därför bra att inte bara memorera en synonym. Försök också förstå i vilket sammanhang ordet används.

Hur tränar man bäst på ORD?

Det bästa sättet att träna på ORD är att kombinera ordträning med läsning.

En bra träningsplan kan se ut så här:

1. Gör ett set med gamla ORD-uppgifter.
2. Markera alla ord du inte kan.
3. Slå upp betydelsen.
4. Skriv en kort egen förklaring.
5. Lägg till en exempelmening.
6. Repetera orden efter några dagar.
7. Läs texter där liknande ord förekommer.

Det är bättre att lära sig ord aktivt än att bara läsa en lång ordlista passivt.

När du lär dig ett nytt ord bör du försöka få med:

• Betydelse
• Synonym
• Motsats om det finns
• Exempelmening
• Ordklass
• Sammanhang där ordet används

Exempel:

Då blir ordet lättare att minnas och känna igen på provet.

Läsning är viktig för ORD

Att läsa mycket är ett av de bästa sätten att bygga ordförråd. Men all läsning ger inte samma effekt.

För ORD är det särskilt bra att läsa texter som innehåller ett mer varierat och formellt språk.

Bra texter att läsa är till exempel:

• Ledartexter
• Debattartiklar
• Essäer
• Kultursidor
• Populärvetenskap
• Facklitteratur
• Längre reportage
• Myndighetstexter
• Äldre skönlitteratur

När du läser, skriv upp ord du inte kan. Slå inte bara upp ordet och gå vidare. Försök använda ordet i en egen mening eller koppla det till något du redan känner till.

Ska man memorera ordlistor?

Ordlistor kan vara användbara, men de fungerar bäst som ett komplement.

Om du bara försöker memorera hundratals ord utan sammanhang är risken stor att du glömmer dem snabbt eller blandar ihop betydelserna.

Ordlistor fungerar bättre om du:

• Repeterar regelbundet
• Skriver egna exempelmeningar
• Delar upp orden i mindre grupper
• Markerar ord du ofta svarar fel på
• Tränar med flervalsfrågor
• Kopplar orden till texter du läser

På HPbuddy har vi byggt ett flashcard-system för just detta. Där kan du samla svåra ord på ett ställe, repetera dem med spaced repetition och träna på orden enligt beprövade principer för hur minnet fungerar. Det gör att du inte bara “läser igenom” ordlistor, utan faktiskt repeterar orden vid rätt tillfällen och ser vilka ord du behöver öva mer på.

Träna ORD med flashcards, spaced repetition och gamla högskoleprovsord hos HPbuddy.

Vanliga misstag på ORD

Här är några vanliga misstag som gör att många tappar poäng på ORD.

1. Du tror att du kan ordet men missar nyansen

Ett ord kan kännas bekant utan att du vet exakt vad det betyder. Då är det lätt att välja ett svarsalternativ som är nära, men inte bäst.

2. Du väljer ett ord som låter likt

Vissa ord låter som andra ord men betyder något helt annat. Var därför försiktig med att gissa bara utifrån hur ordet låter.

3. Du tränar bara gamla provord

Gamla ORD-uppgifter är bra träning, men orden upprepas inte alltid. Därför behöver du bygga ett bredare ordförråd.

4. Du läser för lite

ORD går att träna aktivt, men läsning gör att du möter ord i sammanhang. Det hjälper både minne och förståelse.

5. Du lägger för mycket tid på en fråga

ORD ska gå snabbt. Om du inte kan ordet efter en kort stund är det ofta bättre att utesluta så mycket du kan, välja ett svar och gå vidare.

Hur mycket tid ska man lägga på ORD?

En vanlig rekommendation är att lägga ungefär 3 minuter på ORD i ett verbalt provpass. Eftersom det finns 10 ORD-uppgifter innebär det cirka 18 sekunder per uppgift.

Det är kort tid. Därför behöver du vara snabb.

Vissa ord kan du direkt. Andra ord kan du resonera dig fram till. Men om du verkligen inte känner igen ordet bör du inte fastna för länge.

Eftersom fel svar inte ger minuspoäng ska du alltid fylla i ett svar.

Vad ska man plugga för att bli bättre på ORD?

För att bli bättre på ORD bör du träna brett.

Prioritera:

• Gamla ORD-uppgifter
• Svåra svenska ord
• Synonymer
• Motsatsord
• Ord i formella texter
• Ordens uppbyggnad
• Ord med latinskt eller grekiskt ursprung
• Ord som ofta förekommer i nyheter, forskning och debatt
• Läsning av längre texter

Det är också smart att föra en egen ordlista. Den ska helst inte bara innehålla ordet och betydelsen, utan även en exempelmening.

Tips inför provdagen

När du gör ORD på provdagen behöver du vara snabb och metodisk.

Tänk på att:

• Läsa ordet noggrant
• Formulera betydelsen för dig själv innan du tittar på alternativen
• Utesluta fel alternativ
• Vara uppmärksam på nyanser
• Inte fastna för länge
• Alltid fylla i ett svar

Om du inte kan ordet, försök ändå hitta ledtrådar i ordets uppbyggnad eller i svarsalternativen.

Vill du läsa mer om hur själva provdagen fungerar kan du gå till vår praktiska guide till provdagen.

Hur lång tid tar det att bli bättre på ORD?

ORD kan ta tid att förbättra eftersom ordförråd byggs upp gradvis. Men du kan ändå göra tydliga framsteg om du tränar regelbundet.

På kort sikt kan du bli bättre genom att:

• Göra gamla ORD-uppgifter
• Repetera ord du svarat fel på
• Lära dig vanliga orddelar
• Träna på att utesluta svarsalternativ
• Läsa mer avancerade texter

På längre sikt handlar det om att möta många ord i olika sammanhang och repetera dem tills de fastnar.

Det är bättre att träna 10–15 minuter ofta än att försöka memorera allt sista veckan.

Vanliga frågor om ORD på högskoleprovet

Vad är ORD på högskoleprovet?

ORD är delprovet i ordförståelse. Du får ett ord eller uttryck och ska välja det svarsalternativ som bäst motsvarar betydelsen.

Hur många ORD-uppgifter finns på högskoleprovet?

Det finns 20 ORD-uppgifter som räknas in i resultatet. Varje verbalt provpass innehåller 10 ORD-uppgifter.

Hur lång tid har man på ORD?

En vanlig rekommendation är att lägga ungefär 3 minuter på ORD per verbalt provpass, vilket motsvarar cirka 18 sekunder per uppgift.

Hur många svarsalternativ finns på ORD?

Varje ORD-uppgift har fem svarsalternativ. Endast ett alternativ är det bästa svaret.

Är ORD svårt?

ORD kan vara svårt eftersom orden ofta är ovanliga, abstrakta eller formella. Dessutom kan svarsalternativen ligga nära varandra i betydelse.

Hur blir man bättre på ORD?

Det bästa är att kombinera gamla ORD-uppgifter, aktiv ordträning, regelbunden repetition och läsning av mer avancerade texter.

Räcker det att plugga ordlistor?

Ordlistor kan hjälpa, men de räcker sällan ensamma. Du lär dig orden bättre om du ser dem i meningar, skriver egna exempel och repeterar regelbundet.

Vilka texter ska man läsa för att bli bättre på ORD?

Bra texter är nyheter, debattartiklar, essäer, kultursidor, facklitteratur, populärvetenskap och längre reportage.

Börja träna på ORD

Vill du bli bättre på ORD är det bästa första steget att se vilka typer av ord du missar. Med HPbuddy kan du träna på ORD-uppgifter, bygga upp ditt ordförråd och följa din utveckling över tid.

Kom igång med ORD-träning hos HPbuddy.