DTK på högskoleprovet - guide till diagram, tabeller och kartor

DTK är delprovet på högskoleprovet där du ska hämta, tolka och jämföra information från diagram, tabeller, kartor och andra grafiska framställningar.

Till skillnad från XYZ, KVA och NOG handlar DTK ofta mindre om ren matte och mer om att snabbt hitta rätt information, förstå vad som efterfrågas och undvika slarvfel. Du behöver kunna läsa av värden, jämföra data, använda rätt enheter och göra rimliga beräkningar utan miniräknare.

I den här guiden går vi igenom hur DTK fungerar, vilka typer av uppgifter som brukar förekomma och vilka strategier som hjälper dig att lösa DTK-uppgifter snabbare och säkrare.

Vad är DTK på högskoleprovet?

DTK står för diagram, tabeller och kartor. I varje DTK-uppgift får du en eller flera informationskällor och ska svara på frågor utifrån dem.

Det kan till exempel vara:

• En tabell med statistik
• Ett stapeldiagram
• Ett linjediagram
• Ett cirkeldiagram
• En karta med skala
• Flera diagram och tabeller som hör ihop
• En grafisk framställning med förklarande text

Din uppgift är att hitta rätt information och använda den på rätt sätt.

Det kan handla om att:

• Läsa av ett värde
• Jämföra två värden
• Räkna ut en förändring
• Hitta en andel
• Använda en skala
• Tolka en trend
• Kombinera information från flera källor

DTK kräver alltså både noggrannhet och tempo. Många fel beror inte på svår matte, utan på att man läser av fel rad, fel kolumn, fel årtal eller fel enhet.

Vill du förstå hela den kvantitativa delen kan du läsa vår guide till kvantitativa delen på högskoleprovet.

Hur är DTK uppbyggt?

DTK ingår i de kvantitativa provpassen. Varje kvantitativt provpass innehåller 40 frågor, varav 12 är DTK-uppgifter.

Eftersom två kvantitativa provpass räknas in i resultatet innebär det att du totalt får 24 DTK-uppgifter som påverkar ditt högskoleprovsresultat.

Ett kvantitativt provpass är vanligtvis uppbyggt så här:

DTK ligger ofta sist i det kvantitativa provpasset. Det gör att många kommer till DTK när de redan är stressade eller har ont om tid.

Därför är det extra viktigt att träna på DTK under tidspress. Om du märker att du ofta inte hinner klart kan det vara värt att testa att börja med DTK när du gör kvantitativa provpass.

Vad testar DTK?

DTK testar din förmåga att förstå information som presenteras visuellt eller i tabellform.

Det handlar främst om att kunna:

• Hitta rätt information snabbt
• Förstå rubriker, axlar och enheter
• Tolka förklaringar och fotnoter
• Jämföra värden
• Räkna med procent och andelar
• Göra överslagsräkningar
• Använda skala på kartor
• Dra slutsatser från flera informationskällor

DTK är alltså inte bara att “läsa av en graf”. Ofta behöver du först förstå hur informationen är organiserad och sedan använda den för att göra en beräkning.

Så löser du en DTK-uppgift

En bra metod på DTK är att börja med att förstå informationskällan innan du räknar.

En enkel arbetsgång är:

1. Läs frågan noggrant.
2. Markera vad som efterfrågas.
3. Titta på rubrik, axlar, enheter och förklaringar.
4. Hitta rätt diagram, tabell, karta eller rad.
5. Plocka ut rätt värden.
6. Gör eventuell beräkning.
7. Jämför med svarsalternativen.
8. Kontrollera att enheten stämmer.

Det viktigaste är att inte börja räkna innan du vet exakt vilka värden du ska använda.

Läs rubriker, enheter och förklaringar först

På DTK finns ofta viktig information i rubriker, bildtexter, noter och förklaringar.

Det kan stå att värden anges i:

• Tusental
• Miljoner
• Procent
• Kronor
• Kilometer
• Index
• Antal per invånare
• Antal per 100 000 personer

Om du missar enheten kan hela uppgiften bli fel.

Exempel:

Om en tabell visar antal i tusental och värdet är 42 betyder det inte 42 personer, utan:

$$42 \cdot 1000 = 42\,000$$

Det här är ett av de vanligaste misstagen på DTK.

Tabeller på DTK

Tabeller är vanliga på DTK. De kan vara enkla, men de kan också innehålla många rader, kolumner och förkortningar.

När du får en tabell bör du först ta reda på:

• Vad raderna visar
• Vad kolumnerna visar
• Vilken enhet som används
• Om värdena gäller ett visst år
• Om det finns fotnoter eller förklaringar
• Om du behöver kombinera flera rader eller kolumner

Ett vanligt misstag är att hitta rätt tabell men läsa av fel rad eller fel kolumn.

Strategi för tabeller

Gör så här:

1. Läs frågan och identifiera vad du letar efter.
2. Hitta rätt rad.
3. Hitta rätt kolumn.
4. Kontrollera enheten.
5. Läs av värdet.
6. Kontrollera att du inte blandat ihop år, kategori eller kön.

Om uppgiften kräver flera värden kan det vara bra att ringa in eller stryka under de värden du ska använda.

Stapeldiagram på DTK

Stapeldiagram används ofta för att jämföra kategorier.

Det kan till exempel handla om:

• Antal personer i olika grupper
• Försäljning per år
• Fördelning mellan män och kvinnor
• Olika utbildningar, regioner eller åldersgrupper

När du läser ett stapeldiagram behöver du kontrollera:

• Vad staplarna representerar
• Vilken axel som visar värden
• Vilken enhet som används
• Om staplarna är grupperade eller staplade
• Om det finns färger eller mönster som förklaras i en legend

Ett staplat stapeldiagram kan vara extra klurigt eftersom varje stapel kan bestå av flera delar. Då behöver du veta om frågan gäller hela stapeln eller bara en del av den.

Linjediagram på DTK

Linjediagram visar ofta förändring över tid. De används för att visa trender, utveckling eller jämförelser mellan flera grupper.

När du läser ett linjediagram bör du kontrollera:

• Vilken tidsperiod som visas
• Vad varje linje representerar
• Om det finns flera diagram bredvid varandra
• Vilken enhet y-axeln har
• Om värdena ska läsas exakt eller ungefärligt

Linjediagram kräver ofta att du jämför förändringar.

En förändring kan räknas som skillnad:

$$\text{förändring} = \text{nytt värde} - \text{gammalt värde}$$

Om ett värde går från 80 till 120 är ökningen:

$$120 - 80 = 40$$

Ibland frågar uppgiften efter procentuell förändring. Då använder du:

$$\text{procentuell förändring} = \frac{\text{förändring}}{\text{ursprungligt värde}} \cdot 100$$

Om ett värde går från 80 till 120 blir förändringen:

$$\frac{40}{80} \cdot 100 = 50\%$$

Cirkeldiagram på DTK

Cirkeldiagram visar andelar av en helhet. De används ofta när man vill visa hur något är fördelat mellan olika grupper.

Ett helt cirkeldiagram motsvarar:

$$100\%$$

Om en sektor är en fjärdedel av cirkeln motsvarar den:

$$\frac{1}{4} = 25\%$$

Vanliga bråk och procent är därför bra att kunna:

På DTK behöver du ofta uppskatta snarare än räkna exakt. Om svarsalternativen ligger långt ifrån varandra räcker det ofta att se om en sektor är ungefär en fjärdedel, en tredjedel eller hälften.

Kartor på DTK

Kartor på DTK kan handla om avstånd, riktning, area, skala eller geografisk placering.

Det viktigaste är att kontrollera:

• Skalan
• Eventuell norrpil
• Vad symboler och färger betyder
• Om avstånd ska uppskattas eller mätas
• Vilken enhet svaret ska anges i

Skala är särskilt viktigt.

Om en karta har skalan:

$$1:10\,000$$

betyder det att 1 cm på kartan motsvarar 10 000 cm i verkligheten.

Eftersom:

$$10\,000 \text{ cm} = 100 \text{ m}$$

betyder 1 cm på kartan alltså 100 meter i verkligheten.

Om du mäter 4 cm på kartan blir avståndet:

$$4 \cdot 100 = 400 \text{ m}$$

En linjal kan vara mycket användbar på kartuppgifter.

Överslagsräkning på DTK

På DTK behöver du ofta räkna snabbt utan miniräknare. Då är överslagsräkning en viktig strategi.

Överslagsräkning betyder att du avrundar värden för att snabbt få ett ungefärligt svar.

Exempel:

$$\frac{1209}{604}$$

kan uppskattas som:

$$\frac{1200}{600} = 2$$

Det är inte exakt, men ofta tillräckligt för att hitta rätt svarsalternativ.

På DTK är svarsalternativen ofta tillräckligt olika för att en rimlig uppskattning ska räcka.

Avrunda lagom mycket

Ett vanligt misstag är att räkna mer exakt än vad uppgiften kräver. Det tar tid och ökar risken för slarv.

En bra tumregel är att avrunda till ungefär två värdesiffror när svarsalternativen inte ligger väldigt nära varandra.

Exempel:

$$637 \approx 640$$

$$8\,367 \approx 8\,400$$

$$63\,742 \approx 64\,000$$

Om du multiplicerar två tal kan det ibland vara smart att avrunda ett tal uppåt och ett nedåt.

Exempel:

$$12{,}5 \cdot 23{,}5 \approx 13 \cdot 23$$

Det ger en rimligare uppskattning än om båda avrundas uppåt.

Procent på DTK

Procent är mycket vanligt på DTK. Du kan behöva räkna andelar, ökningar, minskningar eller jämförelser.

En andel räknas ofta så här:

$$\text{andel} = \frac{\text{del}}{\text{helhet}}$$

För att skriva andelen i procent multiplicerar du med 100:

$$\text{procent} = \frac{\text{del}}{\text{helhet}} \cdot 100$$

Exempel:

Om 30 av 120 personer tillhör en grupp blir andelen:

$$\frac{30}{120} = \frac{1}{4} = 25\%$$

För procentuell ökning använder du:

$$\frac{\text{ökning}}{\text{ursprungligt värde}} \cdot 100$$

Om något ökar från 200 till 250 är ökningen 50:

$$\frac{50}{200} \cdot 100 = 25\%$$

Vanliga typer av DTK-uppgifter

DTK-uppgifter kan se olika ut, men många följer liknande mönster.

Vanliga uppgiftstyper är:

• Hitta ett visst värde i en tabell
• Jämföra två år
• Räkna ut skillnaden mellan två grupper
• Beräkna andel eller procent
• Tolka en trend i ett diagram
• Använda skala på en karta
• Kombinera information från flera källor
• Avgöra vilket svarsalternativ som bäst stämmer med informationen

Ju fler gamla DTK-uppgifter du gör, desto snabbare blir du på att känna igen dessa mönster.

Vanliga misstag på DTK

Här är några vanliga misstag som gör att många tappar poäng på DTK.

1. Du läser av fel rad eller kolumn

Det här är ett av de vanligaste felen. Du hittar rätt tabell, men råkar läsa värdet från fel rad, fel kolumn eller fel år.

Markera gärna med penna eller linjal för att följa rätt rad och kolumn.

2. Du missar enheten

Om det står “tusental” eller “miljoner” måste du ta hänsyn till det. Annars kan svaret bli tusen gånger för litet eller för stort.

3. Du räknar för exakt

DTK kräver ofta inte exakta beräkningar. Om svarsalternativen ligger långt ifrån varandra räcker det ofta med överslagsräkning.

4. Du börjar med frågorna utan att förstå figuren

Om du inte först förstår hur diagrammet eller tabellen är uppbyggd kan du börja leta på fel ställe och tappa tid.

Lägg några sekunder på att förstå informationskällan innan du svarar.

5. Du stressar för att DTK ligger sist

DTK ligger ofta sist i det kvantitativa provpasset. Om du har lagt för mycket tid på XYZ, KVA eller NOG kan du komma till DTK med för lite tid kvar.

Träna därför på hela kvantitativa provpass, inte bara enskilda DTK-uppgifter.

Så tränar du bäst på DTK

Det bästa sättet att bli bättre på DTK är att göra många gamla uppgifter och analysera hur du letar information.

En bra träningsplan kan se ut så här:

1. Gör ett set med gamla DTK-uppgifter under tidspress.
2. Rätta svaren.
3. Markera vilka uppgifter du fick fel på.
4. Skriv ner om felet berodde på avläsning, enhet, beräkning eller tidspress.
5. Träna på samma typ av diagram, tabell eller karta igen.
6. Öva på överslagsräkning och procent.
7. Gör ett nytt set och jämför resultatet.

När du analyserar fel på DTK är det extra viktigt att fråga:

• Läste jag rätt rad och kolumn?
• Använde jag rätt år?
• Missade jag enheten?
• Räknade jag för exakt?
• Förstod jag vad frågan faktiskt efterfrågade?
• Fanns svaret direkt i diagrammet, eller behövde jag räkna?

Med HPbuddy kan du träna på gamla DTK-uppgifter, se förklaringar och följa din utveckling över tid.

Kom igång med DTK-träning hos HPbuddy.

Hur mycket tid ska man lägga på DTK?

DTK är ofta den mest tidskrävande delen i det kvantitativa provpasset. En vanlig riktlinje är att lägga ungefär 20–23 minuter på DTK per kvantitativt provpass.

Eftersom det finns 12 DTK-uppgifter innebär det att du har lite mindre än 2 minuter per uppgift.

Men alla uppgifter tar inte lika lång tid. Vissa kan lösas med en enkel avläsning, medan andra kräver flera steg.

Om en uppgift tar för lång tid kan du markera den, fylla i ett svar om det behövs och gå vidare. Du kan komma tillbaka om du får tid över.

Eftersom fel svar inte ger minuspoäng ska du alltid fylla i ett svar.

Vad ska man plugga för att bli bättre på DTK?

För att bli bättre på DTK bör du framför allt träna på att tolka olika typer av information.

Prioritera:

• Tabeller
• Stapeldiagram
• Linjediagram
• Cirkeldiagram
• Kartor och skala
• Procent
• Andelar
• Förändring
• Överslagsräkning
• Enhetsomvandling
• Avläsning med linjal
• Gamla DTK-uppgifter under tidspress

Det är också smart att lära sig vanliga bråk och procent utantill.

Exempel:

$$\frac{1}{2} = 50\%$$

$$\frac{1}{4} = 25\%$$

$$\frac{1}{5} = 20\%$$

$$\frac{1}{10} = 10\%$$

Det gör att du snabbare kan uppskatta andelar i tabeller och diagram.

Tips inför provdagen

När du gör DTK på provdagen behöver du vara både snabb och noggrann.

Tänk på att:

• Läsa frågan noggrant
• Titta på rubriker, axlar, enheter och förklaringar
• Använda linjal för tabeller, diagram och kartor
• Markera rätt rad, kolumn eller år
• Använda överslagsräkning när det räcker
• Kontrollera om värden anges i tusental eller procent
• Inte fastna för länge
• Alltid fylla i ett svar

Det viktigaste är att inte stressa så mycket att du börjar slarva. DTK handlar ofta om att hitta rätt information, inte om att göra svår matte.

Vill du läsa mer om hur själva provdagen fungerar kan du gå till vår praktiska guide till provdagen.

Vanliga frågor om DTK på högskoleprovet

Vad är DTK på högskoleprovet?

DTK är delprovet i diagram, tabeller och kartor. Du ska hämta, tolka och jämföra information från grafiska framställningar och tabeller.

Hur många DTK-uppgifter finns på högskoleprovet?

Det finns 24 DTK-uppgifter som räknas in i resultatet. Varje kvantitativt provpass innehåller 12 DTK-uppgifter.

Hur lång tid har man på DTK?

En vanlig riktlinje är att lägga ungefär 20–23 minuter på DTK per kvantitativt provpass. Det motsvarar lite mindre än 2 minuter per uppgift.

Vilken matte ingår i DTK?

DTK kräver främst procent, andelar, förändring, överslagsräkning, enhetsomvandling och ibland skala på kartor.

Är DTK svårt?

DTK kan vara svårt eftersom det är tidskrävande och kräver noggrann avläsning. Många fel beror på slarv med rad, kolumn, årtal eller enhet.

Hur blir man bättre på DTK?

Det bästa är att träna på gamla DTK-uppgifter, lära sig olika diagramtyper, öva på procent och överslagsräkning samt analysera vilka slarvfel du gör.

Får man använda miniräknare på DTK?

Nej, miniräknare är inte tillåten på högskoleprovet. Därför behöver du kunna göra överslagsräkningar och enklare beräkningar för hand.

Är linjal tillåtet på DTK?

Ja, rak linjal är ett tillåtet hjälpmedel på högskoleprovet. Den kan vara särskilt användbar på DTK när du läser av diagram, tabeller och kartor.

Börja träna på DTK

Vill du bli bättre på DTK är det bästa första steget att träna på gamla uppgifter och se vilka typer av informationskällor du tappar mest tid eller poäng på.

Med HPbuddy kan du träna på gamla DTK-uppgifter, få förklaringar och följa din utveckling över tid.

Kom igång med DTK-träning hos HPbuddy.